Detta är inte investeringsrådgivning. Informationen som tillhandahålls är endast för utbildnings- och informationsändamål och utgör inte en rekommendation att köpa eller sälja någon finansiell produkt.
Att använda en Broker för aktiehandel innebär flera tydliga risker, och riskerna skiljer sig från riskerna med själva handeln. Handelsrisken är risken att förlora pengar på en position. Broker-risken är risken att förlora pengar eftersom mäklaren fallerar, plattformen fallerar, tillsynsmyndigheten fallerar eller utförandet blir dåligt. Broker-risken är vanligtvis mindre än handelsrisken, men det är risken att handlaren inte kan kontrollera den genom strategi eller position sizing.
Motpartsrisk
Den första risken är motpartsrisk hos Broker. Handlaren har kontanter och värdepapper hos Broker, och Broker ansvarar för att skydda tillgångarna. Om Broker fallerar är handlarens tillgångar i fara. Skyddet är att kundmedel hålls avskilda, vilket krävs av tillsynsmyndigheten, och skyddet är vanligtvis tillräckligt.
Reglerna för avskiljning varierar mellan jurisdiktioner. I USA skyddar SIPC kundkonton upp till $500,000. Inom EU skyddar systemet för investerarskydd upp till €20,000. I Storbritannien skyddar FSCS upp till £85,000. Täckningen är ett golv, inte ett tak, och handlaren bör känna till täckningen i Brokers jurisdiktion.
En Broker som endast är reglerad av en liten offshore-myndighet har inte samma skydd. Handlaren som har tillgångar hos en offshore-Broker tar en faktisk motpartsrisk, och risken bör återspeglas i positionsstorleken.
Risker kopplade till plattform och teknik
Den andra risken är risker kopplade till plattform och teknik. Näringsidkarens order läggs via brokerns plattform, och plattformen kan fallera. Fallet kan vara en krasch, en frånkoppling, en långsam exekvering eller ett fel i orderrouting. Näringsidkaren som behöver lägga en order vid en specifik tidpunkt kan upptäcka att plattformen inte är tillgänglig.
Plattformsrisken mildras genom redundans. De flesta brokers erbjuder en mobilapp, en skrivbordsplattform och en webbplattform. De flesta brokers erbjuder också en telefonhandelslinje. Näringsidkaren som förlitar sig på en enda plattform exponeras för att just den plattformen fallerar, och näringsidkaren bör ha en backup.
Regulatorisk risk
Den tredje risken är regulatorisk risk i mäklarens jurisdiktion. Myndigheten fastställer hävstångstaket, reglerna för kundmedelsskydd och kraven på informationsgivning. Myndigheten kan ändra reglerna, och handlaren exponeras för förändringen.
Den vanligaste regulatoriska förändringen är hävstångstaket. ESMA i EU har skärpt taket för hävstång för privatpersoner flera gånger. Handlaren som har byggt en strategi kring hävstång 1:30 kan upptäcka att taket sänks till 1:20. Handlaren bör känna till regulatorns senaste åtgärder och hur reglerna utvecklas.
Exekveringsrisk
Den fjärde risken är exekveringsrisk. Handlarens order dirigeras till mäklarens exekveringsplats, och platsen fyller ordern till ett pris som kan vara annorlunda än det pris handlaren förväntade sig. Skillnaden kallas slippage, och slippage är en faktisk kostnad för handeln. Slippage är liten på en likvid marknad och stor på en tunn marknad, och slippage är som högst på en snabb marknad i samband med en nyhetshändelse.
Exekveringsrisken mildras genom mäklarens policy för orderrouting. Policyn talar om för handlaren vart ordern dirigeras, och handlaren kan välja en mäklare som dirigerar till lit-exchanges snarare än att internalisera ordern. Internalisationen är inte nödvändigtvis dålig, men handlaren bör veta om mäklaren står på andra sidan av handeln.
En andra mildring är användningen av limitordrar. En limitorder sätter ett tak för det högsta utfyllnadspriset, och taket skyddar handlaren från den värsta slippagen. Handlaren som använder market orders på en snabb marknad exponeras för hela slippagen, och slippagen kan bli stor. Handlaren som använder limitordrar exponeras för risken för en partiell utfyllnad eller utebliven utfyllnad, men taket för utfyllnadspriset är ett verkligt skydd.
Operativ risk
Den femte risken är operativ risk i mäklarens verksamhet. Mäklaren kan ha ett teknikavbrott, en cyberattack, en bedrägerihändelse eller att en nyckelperson slutar. Handlaren exponeras för störningen, och störningen kan pågå från minuter till dagar. Handlaren som behöver lägga en order under en störning kan inte göra det, och den missade ordern är en verklig kostnad.
Den operativa risken mildras genom mäklarens redundans och katastrofåterställning. De flesta mäklare har ett primärt datacenter och ett sekundärt datacenter, och mäklaren kan växla över till det sekundära i händelse av ett avbrott i det primära. Handlaren bör känna till mäklarens redundansnivå, och handlaren bör ha en backup-mäklare för de fall där den primära inte är tillgänglig.
Hur du hanterar riskerna med en mäklare
Det ärligt talat är svaret att välja en mäklare som är reglerad i en tier-one-jurisdiktion, har en stark redundansstrategi och har en transparent exekveringspolicy. Handlaren bör också ha en mindre position hos mäklaren än den position handlaren skulle ha hos en fullt diversifierad förvaltare, och handlaren bör följa mäklarens regulatoriska åtgärder samt mäklarens finansiella rapporter.
Handlaren som menar allvar med att hantera riskerna med mäklaren bör också ha en backup-mäklare, med en mindre allokering, ifall den primära mäklaren är otillgänglig. Backup-mäklaren bör vara ett annat juridiskt subjekt, i en annan jurisdiktion, med en annan plattform. Handlaren som förlitar sig på en enda mäklare är exponerad för att den mäklaren misslyckas, och ett sådant misslyckande kan inträffa i det värsta möjliga ögonblicket.
Relaterade resurser
Var du ska börja
Om du väljer en Broker är den mest användbara övningen att kontrollera tillsynsmyndigheten, avskiljningen, exekveringspolicyn, redundansen och den finansiella styrkan. Vår jämförelse av Brokers listar tillsynsmyndigheten och avgiftsschemat för varje Broker, vilket tillsammans visar vilken risk och kostnad som ser ut att gälla innan du fyller på kontot.